Nu börjar tröttheten sätta in lite. Eller snarare segheten. Hoppas denna natten går fort. Vill hem så jag kan tvätta och sova. Så tiden går fort. För jag saknar ju dej. Men på måndag kl 18 då får jag träffa dej igen. Och det Känns jätte bra att veta. Men Känns samtidigt som en halv evighet. Saknar dina Pussar, kramar, känna att du håller om mej när jag sover, vakna jämte dej, somna jämte dej.